I helgen svängde vi av vid varnhems klosterkyrka på vägen till Skövde. Det var en sådär lite varmare vårdag, när det till och med låg på någon enstaka plussgrad ute. Hurra liksom. Vi väntar så innerligt på våren, snälla snälla snälla, det är väl dags att visa sig nu med ljumma vindar, knoppiga buskar och nyvakna tussliago?
här kommer några bilder från när solen tittade fram efter en, vad det kändes som, evighet av mörker. Vi tog en kall, men solig promenad!
Melker provade sina nya vårskor
När håret fortfarande var långt.
Det här är min bästa vän. Vi har varit systrar sedan den där augustidagen 1998. Det är då tidslinjen för mitt liv som jag minns det börjar. Här är hon varje fall. Vacker som en dag, med tvillingar som bakas färdigt i magen. Alltså denna kärleken!
Efter att jag förevigat magen denna härliga vårdag, gick vi in och bakade kolakakor med den här underbara godingen! (ibland hinner man verkligen inte få till kompositionen när man tar kort på barn, tydligt bevis här!)