torsdag 2 december 2010

jag var sjutton år, sjutton år i staden där jag växte upp och så..

När livet handlade om att vara kärlekskrank och allt man hoppades på var att få hångla med någon inne på Olins. När vi sprang till lilla Q och köpte cigg för 27 spänn trots att vi inte hade åldern inne och tyckte det var skittufft att vi kunde säga "det gamla vanliga" och fick rätt sorts paket framhalat. När vi alltid hängde hemma hos Jenni och hennes hem var allas hem. Det är så länge sedan nu.
..märker du hur fort det går?

2 kommentarer:

Jen sa...

And those were the best days!!

Fina du. Och fina Tintin.

Jo.. jag märker hur fort det går.. <3

Johanna sa...

Jag med, kompis!