dagar kvar

Min känsla just nu är vemodighet och misströstan. Inte över att förlossningen kommer gå snett, för i mitt huvud kommer vi få världens bästa förlossning som inte resulterar i kejsarsnitt, utan för att det kommer dröja länge innan det sätter igång. Kommer det ens sätta igång av sig självt? Det senaste dygnet har vi väntat extra mycket eftersom att kvällarna har bestått av diffusa värkar som varit något sånär regelbundna, men det har hittills avstannat under nätterna. Jag är rädd för att gå över tiden och enligt överenskommelse med aurorabarnmorskan ska jag räknas som överburen från och med fredag nästa vecka istället för fredag om tre veckor. Det som kommer hända då är väl att vi ska åka till NÄL och bli bedömda för igångsättning. Den processen hoppas vi på att slippa!

Positivt mantra: nu är det bara dagar kvar tills pyret kommer och oavsett om det är en dag eller tio så är det bara dagar kvar!