söndag 14 februari 2010

Alla hjärtans dag

Idag vaknade Agnes vaknade redan strax innan 06, trots att vi var hos min mamma igår till klockan halv nio och hon hamnade i säng 2 timmar senare än vanligt. Men hon tar nog igen det nu på förmiddagen, för hon bara sover och sover (samt är lite gnällig + extra mammig). Hon har börjat med nästa nya grej nu, och det är steget från att sitta till att nästan krypa! Hon ställer sig i kryp-position och gungar lite. Oftast trillar hon framåt och landar på mage, men både jag och Niklas väller över av föräldrastolhet ändå. Det slår oss ganska ofta att hon blivit så stor! Det är väl lite för att hon lär sig så mycket hela tiden. Det är så härligt när man kan kommunicera med ett så litet barn och att man faktiskt förstår varandra mer än man tror. Agnes har lärt sig att hon har en egen vilja fullt ut nu, och gråter för att få som hon vill, eller om jag tar ifrån henne någonting hon inte får ha (tillexempel tv-dosorna). Hon försöker busa när hon ska sova och skrattar hjärtligt när jag oftast går med på det och gnuggar näsan i hennes mage så det kittlas. Hon hoppar alltid, alltid, alltid till gardinerna i TV-rummet när hon sitter i gåstolen, för hon vet att jag alltid säger "ajabaja" när hon drar tag i dem. Då tjuter hon av skratt och är jättenöjd med att hennes rackartyg gått hem igen. Hon är det allra största i våra liv och vi tackar för varje sekund vi får vara tillsammans med vårt älskade lilla busfrö.

Inga kommentarer: